Fru ordförande, fullmäktiges
ledamöter, åhörare .
Det är nu tionde året i följd
jag har haft förmånen att få vara sommarpratare vid fullmäktige. Liksom numer
även radions sommarpratare är temat givet och förhoppningsvis utsvävningarna
få.
Jag tänkte som vanligt uppehålla
mig vi kostnadssidan och intäktssidan det vill säga den preliminära kommunplanen
och de utvecklingsprojekt vi driver.
Men jag inser att vi kan inte
vara i Kälarne utan att kommentera Pingstdagen
Lika avbruten i den röda
tråden i mitt planerade anförande lika avbruten blev jag och många andra på
pingstdagen
Ofta vid svåra påfrestningar behöver
inte den kommunala verksamheten göra någonting alls.
Ofta tror man därför att ingenting gjorts...
Ofta kan man därför förledas att tro att kommunen inte hade koll...
Ofta har den kommunala verksamheten förberett sig mer än man tror..
Jag hade under pingstdagen 30 kontakter i ärendet och jag vet att många bakom mig var mycket sysselsatta.
Det är alltför tidigt att
säga något bestämt om eventuell miljöpåverkan det vi vet idag är att
anläggningen fungerade som det var tänkt. släckvattnet har stannat i den kasun
där impregneringen skett, att det som brunnit i centrum av elden sannolikt
förbränts totalt, att de kommunala vattentäkterna i närområdet är grundvattentäkter
och inte ytvattentäkter och att de normala vattenproverna ser bra ut. För att
veta mer om eventuella effekter måste man ha rapporten från räddningstjänsten
och via datorer simulera väderförhållanden. Just nu är det mycket lite vi
som kommunal organisation kan göra åt detta annat än att vara förberedd för
rivningstillstånd och kommande bygglov.
Livet går emellertid vidare
och jag skall försöka återkomma till min tråd och skall be att få kommentera
den preliminära kommunplanen.
Vad avser målen hur mycket
service man kan räkna med att få för kommunens skatte och statsbidrag så pågår
ett arbete som tagit avstamp i de riktlinjer för god ekonomisk hushållning ni
beslutade om sist. Ambitionen är att de skall utvecklas från årets kommunplan
till den slutliga kommunplanen för 2016
När vi är inne på temat
intäkter och ekonomisk ram för verksamheten så är den synnerligen oklar. I den
preliminära kommunplanen är det en brist på 12,8 mkr men….Jag har flera gånger
tidigare talat om hur beroende vi är av statsbidragen. Den svenska modellen
bygger på att företag och naturresurser beskattas till staten och sedan
fördelas till kommunerna för att kommunerna skall kunna bedriva likvärdig
service. Det är olyckligt att man kallar det för bidrag när det egentligen är
en omfördelningsmetod för välfärd. Nåväl ,vår struktur (geografi och demografi)
gör att vi har en stor andel av våra intäkter genom omfördelningsmodellen(statsbidrag).
Vi har genom att vi tappat andelar av den stora kakan inför 2016 tappat 14 mkr
i intäkter.
Nu finns det förslag på
korrigeringar i modellen ute på remiss. För vår del gör det att om
delmodellerna beslutas enligt liggande remissförslag ökar intäkterna med 5,5 mkr
jämfört med idag
…Så det enda som är helt
klart är att för att göra samma sak 2016 på samma sätt som 2015 så saknas det
medel.
Det kan finnas något att göra genom
försäljning av någon fastighet eller genom exempelvis göra en extra amortering
nu när vi får in pengar från fjärrvärmeförsäljningen det skulle påverka räntor
och amorteringar som är en driftskostnad.
Det finns några
utredningsuppdrag vi har fått av kommunstyrelsens arbetsgrupp för ekonomifrågor
men det är ingen hemlighet att våra nettokostnader för verksamheterna är
väldigt höga. Och hade vi byggt verksamheterna efter hur befolkningen bor och
dess ålderssammansättning hade varken skolor eller boenden legat där de ligger
med den storlek och utformning vi har idag. Så det får så småningom för Er bli
det möjligas konst-vi skall försöka leverera ett så bra underlag det går.
2016 går de flesta de centrala
löneavtalen ut. Vi är nu med i ett läge av 0 ränta och ingen inflation.
Dessutom pratas det mycket om särskilda statliga satsningar på lärare-jag
förstår att lärarna ser fram emot detta men det är historiskt vill jag påstå
att staten lägger sig i det som traditionellt har varit upp till arbetsmarknadens
parter att komma överens om. Ofta har det så kallade märket sats av industrin.
Vilka följdverkningar detta får på andra avtalsområden är högst oklart och
svårbedömt.
Glädjande nog ser befolkningstalen idag ut som
+28 jämfört med budgeterat -50 personer som den preliminära kommunplanen bygger
på.
Jag tror aldrig
planeringsläget varit oklarare!
Men den positiva
befolkningsprognosen till trots är det nog så framåt hösten att om det inte
fattas beslut om verksamhetsförändringar är det bara skattesatsen kvar….för
konsten fru ordförande är inte att prioritera utan att prioritera bort.
Om skidtunnelprojketet har
vår projektledare nyss berättat om statusen och vad avser
Fiberutbyggnaden märker jag ibland
att det vi tar för givet kanske inte är så känt som vi tror. Jag skall be att
få rekapitulera några grundförutsättningar om inte annat så för nytillkomna
radiolyssnare:
För det första är kommunernas
enda ansvar för tele och datakommunikation-trygghetslarmen. Sedan är vi
tjänstemän övertygade om att bredband via optofiber är en grundförutsättning
för att bo och bedriva verksamhet i framtiden-därigenom blir det en kommunal
fråga att få detta att fungera även om det formellt inte är ett kommunlat
ansvar…
Givet detta finns det som jag
brukar säga två vägar att gå. Den ena är den så kallade
fackeltågsmetoden-problemet är att inte finns någon tydlig mottagare av
fackeltåget den andra vägen är den som styrelsen valt. Samarbets och samförståndsmetoden. Givet de
förutsättningar som faktiskt råder hur skall vi då så snabbt och så smart som
möjligt kunna bidra till att 100% av befolkningen får möjlighet till bredband
via optofiber. Jag skall inte idag trötta er med hur resan gick till men grunden
till vart vi är idag är vårt samarbetsavtal med SKANOVA.
Genom att Skanova fått
tillgång till de kommunala kanaler och fiber vi haft är det möjligt att bygga rationellt
i tätorterna. Man skall helt enkelt samordna alla kanaler och fiber som finns
oavsett om den varit kommunala, disponerade av telia eller varit SKANOVAs egen
och bara bygga det som fattas.
I samarbetsavtalet förbinder
sig SKANOVA att bygga till de kommunala verksamheterna som idag saknar
fiberuppkoppling därtill skall de bygga till alla villor, flerfamiljshus,
industrilokaler och affärslokaler under förutsättning att minst 60% ansluter
sig. Det billigaste sättet för medborgarna att bygga i tätorterna har visat sig
vara att kopiera metodiken i byarna med en ekonomisk förening (KGB)
Kälarne/Gällö/Bräcke fiber. Med ett heltäckande nät i tätorterna som bas förbinder
sig SKANOVA att köpa bynäten av de byar som vill sälja. De betalar då nästan 10
tusen per abonnent. SKANOVA uttryckte dock väldigt tidigt i processen att de
inte var intresserade av att äga ett eller ett par isolerade bynät i norrlands
inland. Därmed tycker jag att kommunen som organisation har bidragit till goda
förutsättningar för alla som bor och bedriver verksamhet i kommunen även om
antalet ideella timmar vida överstiger vårt arbete.
Jag är imponerad av den
folkrörelse som startat och jag hoppas att alla ideella krafter och
nybyggarandan komms ihåg långt efter det att kopparkabeln är inrullad. När
resan på allvar startade 2011 var 0,03% av kommunens befolkning uppkopplade. Vi
räknar idag att alla har blivit erbjuden en optofiberlösning som första kommun
i Sverige och ca 65% är redan uppkopplade, efter semestern är planen att man
kommer igång i Bräcke centralort! Det står nu mellan oss och tre andra kommuner
om vilken kommun som först blir helt uppkopplad-och då startade vi sist i
startfältet
Fiberutbyggnaden ger också
förutsättningar för en effektiv kommunal service med såväl etjänster för
medborgarna som driftövervakning av fastigheter men även inom vård och omsorg
öppnar det helt nya möjligheter som jag vet att man redan funderar över.
Jag är oerhört stolt och även
ödmjuk inför uppgiften att få leda en så innovativ och företagsam organisation
och jag tycker att vi gör det mesta rätt-jag tycker dock inte alltid att alla
medarbetare får den uppmärksamhet och den uppskattning de förtjänar jag hoppas
att vi förmedlar något folk vill vara en del av.
Så även om vädret varit
sådant att man uppskattar allt man kan göra över internet med bredband hoppas
jag att vädret vänder, att värmen kommer och att sommaren blir lugn. Jag är
övertygad om att vi kommer få de beslut som krävs även för att få en bra
förutsättning inför 2016. Så för tionde året i rad vill jag passa på att önska
alla en skön sommar!
Tack för ordet,
Bengt Flykt, Kommunchef
Bräcke kommun