Chefsutveckling hela dagen. Många forskar rapporter visar på ett direkt samband mellan den dagliga arbetsledningen och personalens hälsa. Samtidigt är ytterst få födda till naturliga ledare-de flesta av oss behöver påfyllning. En heldag i kvartalet försöker vi fylla på cheferna med matnyttigt. Såväl kunskaper och färdigheter hur gör man och varför stod på programmet. Hur fyller man i anställningsavtal vad säger rekryteringspolicyn, hur skall den tillämas etc.
Men även svåra situationer inom ledarskapet diskuterades såsom samarbetsproblem på arbetsplatsen eller brott mot anställningsavtalet.
DAgen är också ett tillfälle att få samsyn eller att förklara varför vissa vägval gjorts
//Bengt
20 april 2011
18 april 2011
administrativ tid
En dag med papper och förberedelser.Tillsyn av vår beredskap i morgon från länsstyrelsen och sedan näringslivsutskott.
Funderingar över justeringar i organisationen kanske främst vad avser näringsliv/utvecklingsavdelningen. Hur skall vi arbeta och organisera oss i framtiden. Såväl vux som integration är flyttad till andra avdelningar sedan tidigare.
Även andra områden kan man fundera över. Ofta har det varit gnissel när någon har såväl interna som externa uppdrag och två avnämare som förväntar sig 100%. Det är också svårt när man har uppgiften men inte hela resursen...
I stort upplever jag dock att allt fungerar synnerligen väl, men några detaljjusteringar behöver göras med jämna mellanrum-eftersom omvärlden förändras
//Bengt
Funderingar över justeringar i organisationen kanske främst vad avser näringsliv/utvecklingsavdelningen. Hur skall vi arbeta och organisera oss i framtiden. Såväl vux som integration är flyttad till andra avdelningar sedan tidigare.
Även andra områden kan man fundera över. Ofta har det varit gnissel när någon har såväl interna som externa uppdrag och två avnämare som förväntar sig 100%. Det är också svårt när man har uppgiften men inte hela resursen...
I stort upplever jag dock att allt fungerar synnerligen väl, men några detaljjusteringar behöver göras med jämna mellanrum-eftersom omvärlden förändras
//Bengt
13 april 2011
Tal inför Kommunfullmäktiges möte i April
Kommunen uppvisar ett positivt resultat efter avstämning mot balanskravet för 7e året i rad, Sjuktalen har halverats sedan 2007. Befolkningen har under 2010 ökat med 20 personer. Det är facit efter 2010.
2010 har vi haft ett finansiellt mål på 4,2 mkr eller 99 % av skatter och statsbidrag var inplanerade. Resultatet för 2010 är +0,1 mkr. Resultatet avviker med 4,1 mkr mot det budgeterade resultatet. Resultatet efter avstämning mot balanskravet är 2mkr. Resultatet innebär att kommunen inte klarat det finansiella målet på 99 %, verksamheterna har kostat 99,5 %.
Det lagstadgade balanskravet är en miniminivå som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Kommunfullmäktige kan besluta att bedöma kostnader utanför balanskravet om det finns synnerliga skäl. Exempel på synnerliga skäl kan vara större omstruktureringskostnader av engångskaraktär i syfte att uppnå god ekonomisk hushållning.
I årets resultat har vi utanför balanskravet förutom hanteringen av Bräcke Teknik i Likvidation AB infriat ett borgensåtagande för Sunwest ek för med 2,8 mkr. Med detta har vi på några få år tagit hand om många osäkerheter i ekonomin och skapat en stabilare bas inför framtiden.
Bland de avvikelser som finns inom det som brukar ses som verksamhetskostnader är det ett delade resurser som avviker mest från budget med 4 mkr. Främst beror det på att gymnasieutbildningen blivit dyrare, i huvudsak på grund av att elevantalet blivit högre än beräknat och budgeterat.
Teknik och infrastruktur avd har en avvikelse på-3 mkr som främst härrör till högre uppvärmnings och elkostnader. Glädjande är att social och utbildningsavdelningen för första gången sedan 2007 redovisar ett överskott mot budget
Målet om att sjukfrånvaron ska minska och inte överstiga 8 % av tillgänglig ordinarie arbetstid har uppnåtts. Sjukfrånvaron var 6,33 %. Detta innebär som jag tidigare sagt att vi på några få år har halverat sjuktalen.
Målet om att total elförbrukning exklusive industrilokaler ska minska med 2 % per år har uppnåtts. Resultatet är en drygt 2 %ig minskning.
På investeringssidan
Investeringsbudgeten för 2010 omfattade 24 mkr. Under året har 15 mkr använts. Några investeringar som haft utgifter är; trafiklösning Bräcke, gator och vägar, Byte tak Tallgläntan Kälarne.
Några som inte slutförts och där medel begärs ombudgeterade till 2011 är trafiklösning Bräcke, handikappanpassning fastigheter, kommunal ledningsplats, anp fritidshem/förskoleklass Bräcke samt anpassning industrilokal Giraffen
Möjligen förtjänar revisorernas anmärkning avseende återställande, eller sluttäckning av deponier, en kommentar…
Kravet om att deponier skall sluttäckas kom i en förordning 2001. Hos oss har i redovisningarna från 2007-2010 har medel avsatts för ändamålet. Då kan man naturligtvis ställa sig visa frågor:
Återställs deponierna i den takt och på det sätt som lagar och regler föreskriver?
-Japp.
Har alla fakturor i samband med detta betalts?
-Japp
Har vi de senaste åren berättat för revisorerna hur vi tänkt hantera återställandet av deponier?
-Japp.
Har vi redovisat avsättningar på ett annat sätt än alla andra kommuner?
-Näpp
Är detta en nyhet för revisorerna?
-Näpp
Har vi trots detta redovisat avsättningarna för återställande av deponier på rätt sätt?
–Enligt revisionsrapporten tydligen inte. Givetvis tar vi kritiken på allvar och har startat en utredning kring detta. Vi kommer att lägga fram ett förslag till beslut inför kommunstyrelsen som vi gör med alla revisionsrapporter.
Sammanfattningsvis tycker jag därmed att 2010 har varit ett bra år och att vi har god koll på läget inför framtiden.
Kommunplan 2012
Det är otroligt viktigt på lång sikt att vi i slutet av året har de medel kvar som budgeteras. Vi måste betala av lån i samma utsträckning som lokaler slits ned. Konsekvensen om vi inte minskar låneportföljen i minst samma utsträckning som vi investerar är att vi får mer och mer fasta kostnader på bekostnad av verksamhet och personal.
Enligt SKL har kommunerna ett långsiktigt problem då intäkterna inte täcker det behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer.
Som det ser ut för oss i Bräcke kommun nu krävs det fortsatta verksamhetsanpassningar för att inrymma verksamheten i befintlig ekonomisk ram.
I förslaget till planeringsförutsättningar är det några punkter jag vill kommentera.
Befolkningsprognosen bygger på att bef minskar med 60 personer per år.
Kommunens resultat ska vara 8,7 mkr. Det är annorlunda utformat än tidigare. Ett försök för att få mer fokus på resultatet. Motsv 2 %.
Kommunens långfristiga låneskuld ska under 2012 minska med minst 4,5 mkr.
Ur ett tjänstemannaperspektiv är ambitionen att utarbeta en preliminär kommunplan till juni och slutgiltig till december.
Tack för ordet-
Bengt Flykt, kommunchef
2010 har vi haft ett finansiellt mål på 4,2 mkr eller 99 % av skatter och statsbidrag var inplanerade. Resultatet för 2010 är +0,1 mkr. Resultatet avviker med 4,1 mkr mot det budgeterade resultatet. Resultatet efter avstämning mot balanskravet är 2mkr. Resultatet innebär att kommunen inte klarat det finansiella målet på 99 %, verksamheterna har kostat 99,5 %.
Det lagstadgade balanskravet är en miniminivå som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Kommunfullmäktige kan besluta att bedöma kostnader utanför balanskravet om det finns synnerliga skäl. Exempel på synnerliga skäl kan vara större omstruktureringskostnader av engångskaraktär i syfte att uppnå god ekonomisk hushållning.
I årets resultat har vi utanför balanskravet förutom hanteringen av Bräcke Teknik i Likvidation AB infriat ett borgensåtagande för Sunwest ek för med 2,8 mkr. Med detta har vi på några få år tagit hand om många osäkerheter i ekonomin och skapat en stabilare bas inför framtiden.
Bland de avvikelser som finns inom det som brukar ses som verksamhetskostnader är det ett delade resurser som avviker mest från budget med 4 mkr. Främst beror det på att gymnasieutbildningen blivit dyrare, i huvudsak på grund av att elevantalet blivit högre än beräknat och budgeterat.
Teknik och infrastruktur avd har en avvikelse på-3 mkr som främst härrör till högre uppvärmnings och elkostnader. Glädjande är att social och utbildningsavdelningen för första gången sedan 2007 redovisar ett överskott mot budget
Målet om att sjukfrånvaron ska minska och inte överstiga 8 % av tillgänglig ordinarie arbetstid har uppnåtts. Sjukfrånvaron var 6,33 %. Detta innebär som jag tidigare sagt att vi på några få år har halverat sjuktalen.
Målet om att total elförbrukning exklusive industrilokaler ska minska med 2 % per år har uppnåtts. Resultatet är en drygt 2 %ig minskning.
På investeringssidan
Investeringsbudgeten för 2010 omfattade 24 mkr. Under året har 15 mkr använts. Några investeringar som haft utgifter är; trafiklösning Bräcke, gator och vägar, Byte tak Tallgläntan Kälarne.
Några som inte slutförts och där medel begärs ombudgeterade till 2011 är trafiklösning Bräcke, handikappanpassning fastigheter, kommunal ledningsplats, anp fritidshem/förskoleklass Bräcke samt anpassning industrilokal Giraffen
Möjligen förtjänar revisorernas anmärkning avseende återställande, eller sluttäckning av deponier, en kommentar…
Kravet om att deponier skall sluttäckas kom i en förordning 2001. Hos oss har i redovisningarna från 2007-2010 har medel avsatts för ändamålet. Då kan man naturligtvis ställa sig visa frågor:
Återställs deponierna i den takt och på det sätt som lagar och regler föreskriver?
-Japp.
Har alla fakturor i samband med detta betalts?
-Japp
Har vi de senaste åren berättat för revisorerna hur vi tänkt hantera återställandet av deponier?
-Japp.
Har vi redovisat avsättningar på ett annat sätt än alla andra kommuner?
-Näpp
Är detta en nyhet för revisorerna?
-Näpp
Har vi trots detta redovisat avsättningarna för återställande av deponier på rätt sätt?
–Enligt revisionsrapporten tydligen inte. Givetvis tar vi kritiken på allvar och har startat en utredning kring detta. Vi kommer att lägga fram ett förslag till beslut inför kommunstyrelsen som vi gör med alla revisionsrapporter.
Sammanfattningsvis tycker jag därmed att 2010 har varit ett bra år och att vi har god koll på läget inför framtiden.
Kommunplan 2012
Det är otroligt viktigt på lång sikt att vi i slutet av året har de medel kvar som budgeteras. Vi måste betala av lån i samma utsträckning som lokaler slits ned. Konsekvensen om vi inte minskar låneportföljen i minst samma utsträckning som vi investerar är att vi får mer och mer fasta kostnader på bekostnad av verksamhet och personal.
Enligt SKL har kommunerna ett långsiktigt problem då intäkterna inte täcker det behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer.
Som det ser ut för oss i Bräcke kommun nu krävs det fortsatta verksamhetsanpassningar för att inrymma verksamheten i befintlig ekonomisk ram.
I förslaget till planeringsförutsättningar är det några punkter jag vill kommentera.
Befolkningsprognosen bygger på att bef minskar med 60 personer per år.
Kommunens resultat ska vara 8,7 mkr. Det är annorlunda utformat än tidigare. Ett försök för att få mer fokus på resultatet. Motsv 2 %.
Kommunens långfristiga låneskuld ska under 2012 minska med minst 4,5 mkr.
Ur ett tjänstemannaperspektiv är ambitionen att utarbeta en preliminär kommunplan till juni och slutgiltig till december.
Tack för ordet-
Bengt Flykt, kommunchef
12 april 2011
smakstart på veckan
Kommunedningsgrupp i fredags. Utbildning i mediahantering under kriser i måndags. Svårt och viktigt hanteras inte informationen rätt vid en kris kan det lätt leda till en kris i sig....Möte med vårt upphandlingskontor idag. Det är en otroligt kompetent resurs. Möte med näringslivs/utvecklingsavdelningen och sist men inte minst in med budgetförutsättningar för 2012.
//Bengt
//Bengt
06 april 2011
budget2012
Vi har bytt ”webfilter” vilket gjort att jag inte kunnat publicera senaste dagarna. Nu skall det emellertid vara löst..
Mycket kretsar runt lönesamtalen just nu. Tyvärr hann inte alla chefer genomföra samtalen till det datum vi hoppats. Vi visste att det var "tight" men trodde att det skulle gå. För att få ut ny lön i april hade det krävts att alla samtal var klara och inrapporterade till den 23 mars. Därefter skulle en avstämning med facklifga organisationer ske, ny lön meddelas arbetstgare och först därefter är det tänkt att lönebesked skickas ut.
Kan då inte en enhet som är klar få ut sin lön? Nej hela kollektivavtalsområdet måste vara klart för att vi skall kunna visa att vi uppfyllt centrala avtal. När kommer då ny lön. Vår ambition, och jag ser i dagsläget inget som äventyrar detta, är att ny lön betalas ut i maj.
//Bengt
Mycket kretsar runt lönesamtalen just nu. Tyvärr hann inte alla chefer genomföra samtalen till det datum vi hoppats. Vi visste att det var "tight" men trodde att det skulle gå. För att få ut ny lön i april hade det krävts att alla samtal var klara och inrapporterade till den 23 mars. Därefter skulle en avstämning med facklifga organisationer ske, ny lön meddelas arbetstgare och först därefter är det tänkt att lönebesked skickas ut.
Kan då inte en enhet som är klar få ut sin lön? Nej hela kollektivavtalsområdet måste vara klart för att vi skall kunna visa att vi uppfyllt centrala avtal. När kommer då ny lön. Vår ambition, och jag ser i dagsläget inget som äventyrar detta, är att ny lön betalas ut i maj.
//Bengt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)